tisdag 16 augusti 2016

Sommar 2016 Del 1

Sommar..Första sovmorgonen. 
Man längtar lite extra efter den. Klockan ska inte ställas på 05.00. 
Jag ska inte väckas av det vidriga ljudet. 
Jag ska väckas av solens strålar som letar sej in i sovrummet, av kattens spinnande på kudden, av Benjas glada ansikte när han springer in till mej, av kaffekokarens bubblande när Martin förbereder frukost eller...BRANDVARNAREN!!!!!!
Hur är det möjligt att batteriet tar slut precis nu och alltid på natten??
Klockan 03.15 hör jag den
..pip... 
Tänker att jag kan somna från det
......pip...
Försöker igen
..pip...
Rullar runt lite irriterat i sängen för att Martin ska fatta att han ska gå upp men han sover djupt.
...pip..
Känner hur pulsen börjar stiga och ett inre hat breder ut sej i hela kroppen. Far upp ur sängen, extremt lättklädd, får fatt i en stol och ska försöka få ner brandvarnaren. 
Det är mörkt och den vägrar släppa från sitt fäste i taket. Finns säkert en alldeles enkel och självklar hantering när det gäller att lossa den men jag är inte känd för mitt tålamod.
Till sist brister det och jag sliter ner hela plattan samt brandvarnaren och en liten del av taket med skruvar och allt..
Jag bänder upp baksidan med en penna och får ut ena batteriet, slänger allt i en hög på bordet och går o lägger mej igen
...........pip...
(Tydligen måste båda batterierna ut)
Jag väcker Martin med orden
DET VAR VÄL SJÄLVASTE FAAAAN..
Far ur sängen, sliter åt mej brandvarnaren, stormar mot ytterdörren, fortfarande extremt lättklädd, öppnar den och kastar ut möget på gräsmattan och går in och lägger mej igen.
Innan jag får ner pulsen och somnar om hinner jag tänka att det var tur att inga grannar var ute samt att detta nog inte klassas som ett stabilt beteende.
Martin som ska upp och jobba möts av takspillror på golvet i hallen och en uppbruten brandvarnare på gräsmattan. Tur han är van.
Eftersom jag är så händig och har detta enorma tålamod erbjöd jag och syrran oss att fasadtvätta mamma och pappas hus. Det är en gavel på andra våningen. 
Man kan nå halva från garagetaket men resten måste tas med stege.
Vi sprutar vatten på hela fasaden med en slang så hela garagetaket blir en sjö.
Benja som kommit upp på taket för att ...hjälpa till, tycker att han ska borsta ner vattnet från taket. En fin tanke!
Han borstar allt vatten framför sej och ner över takkanten. Utifrån garaget kommer mormor och får sej en härlig kalldusch. Benjamin åker ner från taket..
Jag står högt uppe på stegen och skriker högt så fort en spindel visar sej, eller funderar på att visa sej samt vinglar fram och tillbaka med stegen i mina svindelattacker!
Emma står på taket och räcker mej slangen. När hon får tillbaka den igen kan hon inte stänga av den. Den sprutar för fullt och hon kan  inte kontrollera den. Den är överallt och och hon har inte ens kraft att vika slangen dubbel för att stoppa flödet. Jag viker mej däremot dubbel av skratt på stegen. Mamma kommer ut och påpekar att hon sprutar ner hela grannens framsida och springer för att stänga av vattnet. Grannen Arne kommer ut och flyttar hans dyngsura utemöbler medan hans sambo skrattar glatt och tackar för underhållningen.
Jag vinglar till på stegen så den flyttar sej lite. Mamma stelnar till och Emma ser skräckslagen ut. 
Mamma tittar på syrran och säger-Ja, då vet vi att du bryr dej om din syster iaf.
Syrran påpekar då att stegen hade rasat ner på hennes bil om den trillat, det var därför hon såg skräckslagen ut..inte för att jag hade ett fritt fall på 3-4 meter!
Fnys..
Mitt rara lilla syskonbarn Albin kommer upp från lekplatsen 300 m bort och säger
-Ja vi fattade att det var spindlar på väggen för vi hörde moster ända ner till lekplatsen..
Tig ung*****!!
Mamma virrar på huvudet och fasar nog för den dagen vi ska måla skiten.
Stackars mamma får oxå äran att passa syrrans hundar ibland. Det är ju inga normala hundar och det vet ju ni som följer bloggen.
Deras valp Zimba är väl den som orsakar mest oroligheter i nuläget men det utnyttjar Viggo så fort han kan. Det e som om han bara ligger och inväntar att Zimba ska skapa problem så han kan glida in och slå till!
Mamma står och vispar en stor sats pannkakssmet. Hon tittar ut i trädgården och ser att Zimba har en plastform från sandlådan i munnen och tuggar galet på den. Hon ställer ner skålen med smet i vasken för att Viggo inte ska få tag i den och springer ut till Zimba. När hon kommer in igen möts hon av en något smetig syn. Viggo har genom att hoppa upp mot vasken lyckats trycka ner huvudet i skålen och med hjälp av en lång tunga och lite våld få allt i rörelse. Det är stänk i hela vasken, på väggen bakom, det rinner från vasken ner över skåpen under vasken och det är stänk på golvet. Viggos ansikte ska vi inte tala om. Han ser ut som något som är redo för fritösen!!
Det som däremot inte har någon smet längre är skålen.
Syrran har inga tavlor på väggarna eller foton på kylen. De har Zimba käkat upp, ihop med diverse lampskärmar, receptpärmen, de flesta leksakerna från ungarnas rum samt Hannas kompis skor. Hänger hon ut tvätt i trädgården...tar Zimba ner den.
JAG är en kattperson av en anledning..eller 2!